Livet som lokförare... och annat.
söndag 29 juli 2012
Bristande intresse.
På grund av bristande intresse från min egen sida så har jag lagt bloggen på is. Den kommer dock att vara kvar på nätet och en dag kanske jag återupptar skrivandet. Tack för att ni följt den, ha en fortsatt angenäm sommar. :)
tisdag 12 juni 2012
Vissa borde inte ha barn.
Två gånger på två veckor har jag haft föräldrar som tråcklat sig under plattformsbommar med barnvagn och allt. Undrar hur det står till i skallen på dessa.
Först var det mamma, pappa och barnvagn i Nynäsgård som var försenade till tåget. De fick naturligtvis inte åka med och hade ingen aaaaning om varför jag förbjöd dem att stiga ombord. Efter att ha talat vett med dem samt fått ett antal böner och bedjanden så släppte jag ombord dem (de var stadsråttor ute på vift). Jag är inte gjord av sten, men det var ett stort undantag.
Idag stannade jag i Segersäng på väg söderut med mitt tåg. Vid plattformsövergången stannade en mamma med sin barnvagn och fällde ned den där grejen man har över vagnen för att ungen inte ska bli våt/få sol på sig. "Gulligt, barnet ska få titta på tåget" tänkte jag. Åhej vad fel jag hade! Hon fällde ned det där skyddet för att lättare kunna komma under bommarna. Påtalade det väldigt olämpliga i handlandet och fick som svar att "-Jag bedömde att jag skulle hinna, det är ändå mitt ansvar.". Goddag yxskaft, jag såg inte ett enda uns ansvar hos det fruntimret och påpekade att hon inte är särskilt lämplig som förälder. Detta uppskattades inte av henne, men tyvärr är det ju sant. Hon gick mot Segersängs by, antagligen en stadsråtta som flyttat ut till landsbygden ("stadsråtta" är f.ö. motsatsen till "lantis" om någon nu skulle finna uttrycket nedsättande).
Väl tillbaka på Centralen skrev jag ett förbättringsförslag om att hänga galler under alla plattformsbommar (inte kedjor, galler), förhoppningsvis bifalles det eftersom det redan finns på ganska många platser.
Först var det mamma, pappa och barnvagn i Nynäsgård som var försenade till tåget. De fick naturligtvis inte åka med och hade ingen aaaaning om varför jag förbjöd dem att stiga ombord. Efter att ha talat vett med dem samt fått ett antal böner och bedjanden så släppte jag ombord dem (de var stadsråttor ute på vift). Jag är inte gjord av sten, men det var ett stort undantag.
Idag stannade jag i Segersäng på väg söderut med mitt tåg. Vid plattformsövergången stannade en mamma med sin barnvagn och fällde ned den där grejen man har över vagnen för att ungen inte ska bli våt/få sol på sig. "Gulligt, barnet ska få titta på tåget" tänkte jag. Åhej vad fel jag hade! Hon fällde ned det där skyddet för att lättare kunna komma under bommarna. Påtalade det väldigt olämpliga i handlandet och fick som svar att "-Jag bedömde att jag skulle hinna, det är ändå mitt ansvar.". Goddag yxskaft, jag såg inte ett enda uns ansvar hos det fruntimret och påpekade att hon inte är särskilt lämplig som förälder. Detta uppskattades inte av henne, men tyvärr är det ju sant. Hon gick mot Segersängs by, antagligen en stadsråtta som flyttat ut till landsbygden ("stadsråtta" är f.ö. motsatsen till "lantis" om någon nu skulle finna uttrycket nedsättande).
Väl tillbaka på Centralen skrev jag ett förbättringsförslag om att hänga galler under alla plattformsbommar (inte kedjor, galler), förhoppningsvis bifalles det eftersom det redan finns på ganska många platser.
fredag 1 juni 2012
Skillnader mellan länder.
Inför en eventuell resa till tulpanernas förlovade land tog jag mig en titt på järnvägskartan för lämpliga utflykter. Då såg jag något som man verkar livrädda för att göra i Sverige:
"Ingen tågtrafik möjlig mellan Leiden Centraal och Den Haag - Hollands Spoor.
Orsak:
Mellan Mariahoeve och Leiden Centraal körs inga tåg på grund av en påkörd person.
Störningen förväntas vara avhjälpt omkring klockan 14:30.
Den extra restiden uppgår till mer än 60 minuter."
Man vågar alltså ange orsaken rent ut i Nederländerna, här skriver vi bara "olyckshändelse" för att folk inte ska må dåligt (eller något åt det hållet).
Egentligen inget särskilt med det, bara lite skoj att se skillnader mellan olika länder. :)
"Ingen tågtrafik möjlig mellan Leiden Centraal och Den Haag - Hollands Spoor.
Orsak:
Mellan Mariahoeve och Leiden Centraal körs inga tåg på grund av en påkörd person.
Störningen förväntas vara avhjälpt omkring klockan 14:30.
Den extra restiden uppgår till mer än 60 minuter."
Man vågar alltså ange orsaken rent ut i Nederländerna, här skriver vi bara "olyckshändelse" för att folk inte ska må dåligt (eller något åt det hållet).
Egentligen inget särskilt med det, bara lite skoj att se skillnader mellan olika länder. :)
fredag 18 maj 2012
Det helt normala vansinnet.
En tysk lokförare har gjort två skojiga filmer om sig själv på jobbet, väl värda en titt. :-) Kunskaper i tyska underlättar ("-Nähä, menar du det?").
Der ganz normale Wahnsinn 1:
http://www.youtube.com/watch?v=QqTVb9TczMQ
Der ganz normale Wahnsinn 2:
http://www.youtube.com/watch?v=Vbm6pcVd-Lk&feature=relmfu
Der ganz normale Wahnsinn 1:
http://www.youtube.com/watch?v=QqTVb9TczMQ
Der ganz normale Wahnsinn 2:
http://www.youtube.com/watch?v=Vbm6pcVd-Lk&feature=relmfu
torsdag 17 maj 2012
Älg? Moose? Älgmos!
Natten mot idag stod jag på Centralen för att ta emot ett tåg mot Västerhaninge som senare skulle köras tomt till Älvsjödepån. När tåget rullade in spred det sig en mycket... obeskrivlig odör över perrongen. Längst fram hängde det kvarlevor från en älg, mycket angenämt minsann! Jag brydde mig inte direkt om att be om färdbeviset. ;-D
Det syns dåligt på bilden, men det hänger lite slamsor under kopplet och fronten har päls på sig.
Det syns dåligt på bilden, men det hänger lite slamsor under kopplet och fronten har päls på sig.
onsdag 9 maj 2012
Fågelsång. Typ...
Jag måste berätta om en skojig händelse i morse.
Det var nattjobb natten mot idag, efter att ha sovit i Södertälje var vi på väg mot Centralen för att sluta. Jag har mp3-spelaren igång med Rammsteins "Ohne dich" under uppspelning. Strax innan Tumba säger det "poff" när en fågel möter döden mot tågets front. Sekunderna efter spelas meningen "Und die Vögel singen nicht mehr!" (Och fåglarna sjunger inte mer!) upp ur högtalaren. :D Så sant, så sant!
Det var nattjobb natten mot idag, efter att ha sovit i Södertälje var vi på väg mot Centralen för att sluta. Jag har mp3-spelaren igång med Rammsteins "Ohne dich" under uppspelning. Strax innan Tumba säger det "poff" när en fågel möter döden mot tågets front. Sekunderna efter spelas meningen "Und die Vögel singen nicht mehr!" (Och fåglarna sjunger inte mer!) upp ur högtalaren. :D Så sant, så sant!
tisdag 8 maj 2012
Sammanfattning av de senaste veckorna.
Det var ett tag sedan. Det här med bloggande kanske inte är min grej ändå, vi får se.
De senaste veckorna har innehållit både det ena och det andra. Bland annat har jag fått två varmgångslarm (larm om överhettade hjullager) och både gångerna rörde det sig om de gamla X10:rna. Första gången gick bra, det var bara en axel och det var falsklarm. Den andra gången var det värre! Tre axlar på näst sista vagnen (typiskt) var överhettade enligt detektorn som ligger i spåret. Tråkigt nog var det äkta larm, inte så farligt att man måste ställa tåget, men tillräckligt för att ta det ur trafik på Centralen och köra det bums till verkstaden.
En uppföljning har ägt rum för att kolla att jag sköter mig, det gick naturligtvis utmärkt. Trevligt med lite sällskap i hytten som omväxling.
Igår syntes en person som liknade den av oss välkände koppelåkaren V.M. i Kungsängen som tydligen hade planer på att just koppelåka. Eftersom både jag och tågvärden såg vad som var i görningen var det bara att be den utmärkta trygghetscentralen hålla koll på vårt tåg vid samtliga uppehåll. Tågvärden gick till sista hytten direkt efter avgång från Kungsängen för att kolla hur det stod till där bak (jag påpekade att vindrutespolningen fungerade utmärkt ;-) ). Inget koppelåk denna gång, personen hade satt sig inne i tåget. Trygghetscentralen fick dock signalementet och ombads att hålla koll på vårt tåg hela vägen för säkerhets skull.
Mer spännande saker än så har inte hänt under mina pass, livet går sin gilla gång och jag börjar allt sakna Roslagsbanan.
Som avslutning lägger jag in en liten bild på det stackars tåget som fick det hett om ör... axlarna. :)
De senaste veckorna har innehållit både det ena och det andra. Bland annat har jag fått två varmgångslarm (larm om överhettade hjullager) och både gångerna rörde det sig om de gamla X10:rna. Första gången gick bra, det var bara en axel och det var falsklarm. Den andra gången var det värre! Tre axlar på näst sista vagnen (typiskt) var överhettade enligt detektorn som ligger i spåret. Tråkigt nog var det äkta larm, inte så farligt att man måste ställa tåget, men tillräckligt för att ta det ur trafik på Centralen och köra det bums till verkstaden.
En uppföljning har ägt rum för att kolla att jag sköter mig, det gick naturligtvis utmärkt. Trevligt med lite sällskap i hytten som omväxling.
Igår syntes en person som liknade den av oss välkände koppelåkaren V.M. i Kungsängen som tydligen hade planer på att just koppelåka. Eftersom både jag och tågvärden såg vad som var i görningen var det bara att be den utmärkta trygghetscentralen hålla koll på vårt tåg vid samtliga uppehåll. Tågvärden gick till sista hytten direkt efter avgång från Kungsängen för att kolla hur det stod till där bak (jag påpekade att vindrutespolningen fungerade utmärkt ;-) ). Inget koppelåk denna gång, personen hade satt sig inne i tåget. Trygghetscentralen fick dock signalementet och ombads att hålla koll på vårt tåg hela vägen för säkerhets skull.
Mer spännande saker än så har inte hänt under mina pass, livet går sin gilla gång och jag börjar allt sakna Roslagsbanan.
Som avslutning lägger jag in en liten bild på det stackars tåget som fick det hett om ör... axlarna. :)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)


